Trots att jag inte steg upp imorse för att träna grinade jag inte över att ha sovit istället. Trots att jag missade Barcelona presentationen, dagens lektioner var världelösa (utom rättslära) och jag stoppat i mig Frankrikes äckligaste blåmögelost och jag inte har hunnit röra på mig mer än 15minuter ordentligt och missat Attack och RPV är jag ändå världens lyckligaste idag. Trots allt detta och mycket mera som borde grunda dagen till ett helvete har jag ett lyckorus som väller över stup i kvarten. Varför?? Ja, inte vet jag. Jag har flippat totalt. Eller så saknar jag bara min nalle så mycket, så ivrigt så otroligt. Det är så patetiskt hemskt så jag ligger dubbelvikt på mattan och garvar i all min ensamhet. Stolen har snart sett sina sista dagar när jag dansat sönder den. Hos mig ekar det hos grannarna. Har ännu 10 minuter till godo, och om jag vill så kommer de att bli väldigt långa minuter precis som fröken granne också brukar hantera klockslagen.
