Nej, inge karusellrumba ikväll. Bara hemma i all min ensamhet, vilket är ganska skönt. Jag har kollat genom gamla bilder och suttit och fnissat för mig själv. Min pruttbulle är på kostymnissekalas och kommer förhoppningsvis hem hel och behållen utan bakslick.
Imorgon skulle jag vilja doppa mig i en vak och åka hundspann, vi får se om den drömmen går i uppfyllelse. Min systers dröm kommer iallafall att slå in igen, vilket betyder Tropiclandia plasket. Det blir en bra söndag.
Ikväll har jag lovat vikariera vattengymnastik. Därefter har jag sportlov påriktigt. Efter idag även två dragna vattengymppor för första gången påriktigt. Får ser hur det går, programmet jag knepat ihop borde vara ett säkert kort.
Vädret är underbart trots att det blåser lite kyligt. Ska nu ta ett varv över isen och njuta för en stund.
Imorse steg jag upp för morgon-spinn-pump för första gången även det på väldigt länge. Hurja skönt var det även om natten var något sömnlös, det tog jag igen efteråt istället.
Det här med kvinnliga hormonrubbningar är inget jag någonsin förstått mig på, inte heller min karl. På humöret det i varjefall tär. Dagen till ära har jag ändå åstadkommit en blåbärspaj efter många om och men och sedan inte så mycket mera än x- antal balansrytmstörningar.
.
Men igår var det bra. Vi var och vandrade en bra stund på isen i det soliga vintervädret efter ett var på stan. Igår kväll blev det tjejkväll hos Emma tösen med flaskan, pungskyddet och en utgång. Inte illa det heller på en och samma gång. Bildbevis finns det tyvärr och på avstånd det betraktas.
Nostalgist var det igår då det var penkkis igen. Inte då för min del igen men eftersom några av mina kära vänner har tagit det på 4 år så fick jag vara med och fira med middag på Amarillo igår kväll. Det var väldigt roligt att än en gång få vara med alla( utom de som stack på kryssning) socker söta och fina, och roligt vi hade.
Jag & Oskar ABI 2010
.
Idag har vi fått tillökning i vår lilla familj med 4 gröna blommor. Det är ju trots allt på tiden för idag har jag och min Jack nämligen 8 månaders dag.
Onsdagen till ära gör jag en pre-bakning inför fastlagstisdagen om några veckor.
För övrigt är jag på ett farligt gott humör. Det är inte mycket kvar av denna period i skolan och nykterhetsförbundet-Zara-Belinda har snart klarat hela vintern och sockerkelatinet har jag bättre än väl klarat mig utan i snart två månader. 10 månader kvar to go på den. Nemas problemas, jag har ju mina bullar!
Idag rycker det riktigt i den snart ålderdomliga discotjejen. Nog skulle det smaka med lite rump-skakande idag, på lill-lördagen och allt, men det blir nog ett shakea loss på gymmet pass istället.
Att jag inte är i samma form som jag var då hade jag nog förstått, men att det inte går att skida 53km allt vad man orkar och på en och samma gång efter knappa 100 på hela vintern hade min hjärna tydligen inte bearbetat klarhet i. Men idag blev det bevisat i BotniaVasan. Efter dryga 5km var det bara kramp. Men inte fan kunde jag ju ge upp redan då-så det blev 45km på ren vilja*. Såhär sjuk har nog min kropp aldrig varit, att köra hem var nästan en omöjlighet. Nu orkar jag nog inte formulera mig så mycket mera. Nöjd bör jag ändå vara med en 22a plats bland damerna med tanke på formen och de övriga 1000 deltagarna. Det gör bara så förbannat ont.
*Viljan att inte skida överhuvudtaget var nog större idag, men den dåliga förloraren skulle inte ha klarat att avbryta.
Idag har jag fått rätt så mycket uträttat. Så känns det iallafall, men det värsta återstår efter en liten motvillig acceptans över att vi verkligen har tent imorgon och inte i vilket ämne som helst. Kostnadskalkylering. För det första förstår jag mig lika mycket på det som jag förstår mig på Abrahams dikter och för det andra så har jag missat 2/3ggr och nu har vi redan den första tenten. Great success. Och för detta står jag över dagens höjdpunkt gymmet. Is it worth it !?.. No I wouldn't think so.
Förkylningen är som bortblåst och likaså ovädret vi hamnat med. Idag skiner solen till 110%, inte ett moln i sikte och knappa -12°C. Bättre kunde vi knappast ha önskat, till bilresan hem!?
Nu sitter vi i bilen och drar kosan mot Levi! Det var ett par år sedan sist så det är på tiden. Vi ska snoukka, trixa och skida flata. Bör ju vara i god form nästa helg.
Veckan har gått snabbt och har inte riktit hunnit med. Senaste helgen blev ren succé med nöjda arrangörer och deltagare i Vörå på FM. Nu kan ja nöjt säga att jag fått klämma på de flesta finska världselitare och att det var värt det, annars skulle det nog varit frustrerande att stå vid sidan av spåret. Jag fick t.o.m. en bild med min idol Magnar Dhalen och med söta Sami Jauhojärvi, höhö.
